Hemundervisade barn bildar Interactklubb
Av Arnold R. Grahl
Rotary International News -- 11 november 2008
Medlemmar i interactklubben Norman Home School besöker djurhärbärget Second Chance i Norman, Oklahoma: (från vänster till höger) Britton VanBuskirk, Rachel Seewald, Becky Seewald och Melinda Fuson.
Foto: Basha Hartley
Som bibliotekarie på stadsbiblioteket i Norman i Oklahoma i USA såg Basha Hartley tydligt hur hårt föräldrarna till hemundervisade barn fick jobba för att undervisa dem.
Hon märkte också att hemundervisade barn lätt isoleras från sina jämnåriga kamrater i vanliga skolor.
– Plötsligt fick jag upp ögonen för de här underbara barnen som nästan är osynliga i vårt samhälle, berättar Hartley som är medlem i rotaryklubben i Norman. Jag tror att de flesta i klubben knappast kände till den ganska stora gruppen hemundervisade barn.
Efter att i tre år ha pratat med familjer som hemundervisade sina barn lyckades Hartley övertala en grupp tonåringar att starta en
interactklubb i augusti 2007. Interactklubben Norman Home School träffas en gång i månaden på biblioteket – med Hartley och Joe Gil, från rotaryklubben i Norman-Cross Timbers, som sponsorer – och i juni höll den sin invigningsbankett.
– Föräldrar väljer att hemundervisa sina barn av olika skäl, säger Hartley. Jag tyckte att det skulle vara fantastiskt om man kunde engagera de här barnen i Rotary eftersom Rotary ju handlar om att hjälpa barn.
Bland de första Hartley och RI:s personal tror att klubben är en av de första – ja, kanske den allra första – för hemundervisade barn. Utöver de regelbundna månadsmötena deltar klubben också varje månad i ett serviceprojekt tillsammans med interactklubben på Norman High School, vilket skapar värdefulla band mellan eleverna.
De båda interactklubbarna har köpt julklappar till fadderbarn, jobbat frivilligt på ett djurhärbärge och deltagit i en insamlingskampanj mot världssvält. En av de ledande ungdomarna i gruppen hemundervisade drog dessutom igång ett projekt med den lokala 4H-klubben där djurfoder köptes in till rabatterat pris och sedan omförpackades i mindre påsar och delades ut till husdjursägare inom ramarna för programmet Meals on Wheels.
– De upptäckte att en del av dem som fick hjälp från Meals on Wheels i själva verket gav maten de fick till sina husdjur, för de hade inte pengar så det räckte till djurmat, berättar Hartley. Det fina med projektet var att många av interactungdomarna från Norman High School inte kände till 4H tidigare.
Hartley säger att de hemundervisade barnen ofta är mer flexibla rent tidsmässigt och gärna ställer upp och frivilligarbetar. Det engagemanget gör dem mer synliga på orten och bidrar till att stärka också föräldrarnas kontaktnät.
– Som interactmedlemmar ville jag och mina vänner engagera oss mer här på orten och verkligen hjälpa våra medmänniskor, berättar Becky Seewald, klubbens president 2007-08. Genom Interact har vi alla fått en stark känsla av att kunna göra något konkret för vår miljö, för våra relationer och vår gemensamma framtidsvision.
Hartley tycker att liknande klubbar borde startas även på andra orter i USA.
– De har så mycket att ge, säger Hartley om de hemundervisade barnen. De riktigt brinner för osjälviskt tjänande. Vi vill att människor ska gå samman för att ge. Vi kan samarbeta med varandra, alla, i hela samhället.