Ett nedärvt ledarskap
av Susie O. Ma
Rotary International News - 1 juli 2008
RI-president D.K. Lee på Seoul-kontoret för familjeföretagen Bubang Co. Ltd. och Bubang Techron Co. Ltd.
D.K. och Young samlar familjen för att titta på gamla fotoalbum i Seoul
Rotary Images/Alyce Henson
Under Koreas Joseon-dynasti, hjälpte den lärde Eon-juk Lee till att utveckla konfucianska ideal som lojalitet, lydnad gentemot föräldrar, välvilja och förtröstan. Hans bidrag till koreansk neo-konfucianism gav honom anseende som en av fem stora visa män i Östern och hans arbete hedrades med en konfusiansk skola, som står än idag.
Femhundra år senare har samma värderingar hjälpt hans efterkommande, Dong Kurn Lee, att bilda familj, bygga upp ett företag och bli den första koreanska presidenten för Rotary International. Dong Kurn, eller D.K., har redan skapat vittomfattande entusiasm för sitt val av RI-tema, Förverkliga drömmen , och höga förväntningar inför hans prioriteringar att sänka barndödligheten och öka medlemsbasen. D.K. är känd för sitt samarbetsinriktade beslutsfattande och omfattande privata och affärsinriktade nätverk och han planerar att motivera, inspirera och få rotarianerna att göra mer än vad de kanske anser möjligt. För att lyckas kommer han att lita till sina handledares kloka råd, vad han lärt sig av sin far, stöd från sin fru och den koreanska kulturens stolta arv.
"Koreaner är väldigt uthålliga", förklarar D.K. "De är framstegsorienterade som en följd av att landet ödelades under Koreakriget. Och när koreaner koncentrerar sig arbetar vi med inlevelse och beslutsamhet."
Pappa vet bäst
D.K. tillbringade en del av grundskoleåren och många somrar i sin familjs hem i byn Yangdong, där hans berömda konfucianska stamfader utförde sitt vetenskapliga arbete på 1400-talet. Byn utgörs av en prydlig grupp traditionella hus med tegel- och stråtak, som byggts på en liten höjd dit man tar sig på en grusväg. Den ligger tre biltimmar söder om Seoul.
Andan i den lilla byn har gjort D.K. till den man han är idag. Det motto som inristats över dörren till den 99-åriga grundskolan uppmanar eleverna: "Var en tillgång för samhället med kreativitet och integritet."
"De flesta från landsbygden är arbetsamma och ger aldrig upp. Folk härikring är så", säger han, sittande vid köksbordet i sitt hemtrevliga Yangdong-hem – en kopia av det ursprungliga hemmet. D.K. och hans fru, Young Ja Chung, återuppbyggde nyligen huvudbyggnaden och flera andra små hus på familjens land. De behöll en del av de ursprungliga handhuggna koreanska barrträdsstockarna, men inrättade moderna bekvämligheter.
När D.K. var ung bodde även farföräldrarna på gården, enligt koreansk sed. Idag står hemmet ofta tomt eftersom D.K. och Young tillbringar sin tid i Seoul, i Evanston på RI:s huvudkontor eller på resande fot. Gården, med barrträd och magnolia och en 600 år gammal en, som D.K. klättrade i som barn, är dock den plats där D.K. och Young kommer att tillbringa en del av sin tid när de är pensionerade.
I Yangdong lärde sig D.K. disciplin, ödmjukhet och generositet av sin far, Won Gap Lee, förutvarande distriktsguvernör från Busan. Hans far lärde honom att dra av 50 procent från alla komplimanger, aldrig skryta om pengar och att det viktigaste av allt är att hedra familj, vänner och gäster. Alla godbitar i köket sparades för andra. När D.K. var pojke stod hans föräldrar värd för fester där bara den bästa maten serverades. Han kommer ihåg att han en gång viskade till en förvånad middagsgäst, "Ät inte upp allt!", därför att han var rädd att det inte skulle bli något över till honom. Trots att han som pojke hatade de stränga reglerna är han nu mycket angelägen om att föra den konfusianska traditionen vidare. Det är anledningen till att han insisterar på att kollegor delar hans lunch (han bokstavligen delar sin sandwich på mitten) och varför han och hans fru kavlade upp ärmarna och hjälpte till att servera mat till hans tillträdande distriktsguvernörer på en välbesökt koreansk restaurang efter ett GETS-möte.
Hans kollegor är imponerade av hans traditionella konfucianska uppfostran. "Han fick lära sig att 'Om det lönar sig att göra något, lönar det sig också att göra det bra’", säger hans vän Bon Moo Koo, verkställande direktör och ordförande i LG Group.
D.K. lämnade Yangdong för Seoul för att gå på Seoul High School och Yonsei University, där han helt gick upp i sina studier och aktiviteter som t ex skoltidningen. Högskolekamraten Yi-taek Shim säger att D.K. var en duktig student och att han lätt fick vänner. "Han tillbringade alltid massor med tid med saker vid sidan av studierna, därför att han var intresserad av det allmännas bästa", säger Yi-taek, tidigare verkställande direktör för Korean Air.
Trots att D.K.:s pappa ägde en framgångsrik textilfabrik var D.K. inte ett bortskämt barn med rika föräldrar. Efter college och en obligatorisk tid i koreanska armén flyttade han till San Francisco i flera år för att utbilda sig i företagsekonomi. Han fick inte mycket pengar av sin far och på somrarna arbetade D.K. som diskare och senare som diskplockare. "Han ville att jag skulle få den erfarenheten", säger D.K.
D.K. beundrade sin fars arbete inom Rotary och de rotarianer som var hans fars vänner, därför att de var kloka och respekterade män i samhället. År 1971 blev han medlem i rotaryklubben i Seoul Hangang och följde återigen i sin fars fotspår när han blev distriktsguvernör 1995-96. Under åren har D.K. tjänstgjort inom Rotary i ett flertal ledarroller, inklusive RI-styrelseledamot och ledamot i Rotary Foundations styrelse.
Balansakten
D.K:s rotaryarbete imponerar framförallt på vänner och affärsbekanta därför att han uträttat det samtidigt som han har utvidgat sin fars företag. D.K. är ordförande i Bubang Co. Ltd. och Bubang Techron Co. Ltd., en grupp företag som tillverkar elektronik och hushållsapparater. Han har fått företaget att växa från en blygsam textilfabrik i södra Korea till ett företag med verksamhet i både Korea och Kina.
"Han byggde vidare på vad han ärvde av sin far; han tog det inte för givet", sa hans college-kamrat Woo Sik Kim. "Det är förvånansvärt därför att det inte är lätt att klara av allt, men han har gjort det, Rotary, företaget och familjen."
På Bubangs huvudkontor, i en livlig del av Seoul söder om Han River, går D.K. vanligen förbi hissen och tar trapporna de sex våningarna upp till sitt kontor. På kontoret finns många minnen – foton från International Assembly och RI:s Convention, rotaryflaggor och utmärkelser – uppställda så att man ser dem och en RI-matrikel ligger till hands på skrivbordet.
D.K.:s äldsta son, Dae Hee, arbetar på första våningen som verkställande direktör för Bubangs nya företag, Lihom, som tillverkar riskokare och andra hushållsapparater. Dae Hee lär sig familjeföretaget på liknande sätt som D.K. fick lära sig av sin far.
D.K. och Young har tre barn till - döttrarna Hee Won och Hee Jung och sonen Joong Hee. De finns spridda mellan Seoul, Singapore och New York och tre av de fyra barnen är gifta och har egna barn. Det yngsta barnbarnet, Tae Kyung (T.K.), föddes på D.K.:s födelsedag i oktober förra året. D.K. och Young tillbringade en hel kväll med att välja rätt namn till babyn, en viktig koreansk sed, speciellt som T.K. är deras äldsta sons äldsta son.
Barnen är stolta över sin far och vad han åstadkommit inom Rotary. "All hans energi har sitt ursprung i hans passion för Rotary", säger Dae Hee. "Han har också mammas fulla stöd."
Young spelar en tystlåten men viktig roll i sin mans arbete. Hon ser det som sin främsta uppgift att se till att D.K. är organiserad, förberedd och håller sig frisk. Ibland innebär det att stryka hans kläder, ibland att lyssna när han över in ett tal och ibland att vara fräsch för ett rotaryevenemang direkt efter en lång flygning. Hon håller sig i bakgrunden när hon är på rotaryresor med D.K. men när hon är ensam rattar hon skickligt i värsta trafiken på Seouls överbelastade gator, berättar öppet för rotarianer om sitt liv i Evanston och blir vän med barn under sina besök på Rotarys projektplatser.
Att följa med D.K. på hans besök på projektplatser, säger Young, har gett henne en bättre bild av vilket inflytande rotarianerna har i sina samhällen. Hon blev speciellt rörd under ett besök i Indien där hon såg läkare operera patienter i en sjukhusbuss. "Indien är ett stort land med många behövande människor, liknande vårt land efter Koreakriget. Jag tror människors situation förändras till det bättre med rotarianernas hjälp", säger hon hoppfullt.
Vänner i och utanför Rotary
Rotary, företaget och familjen är stöttepelare i D.K.:s liv och vänner står också högt på hans lista. Han säger att sällskapslivet är hans hobby, speciellt som han inte längre har tid att spela golf.
Listan över D.K.:s vänner omfattar många kända personer i Korea – Sydkoreas president och premiärminister, FN:s generalsekreterare, ansvariga för universitet och konglomerat. Dessa ledare ser D.K.:s engagemang i Rotary som en högre kallelse och de är stolta över att se honom ta ledningen i en internationell organisation.
En kväll nyligen i Seoul gick D.K. och Young direkt till en middag efter en 14-timmars flygning från Chicago. Det var ett möte i Well Being-klubben, som D.K. och hans vän Woo Sik kallar den. Det är ett ställe där man kan säga vad man tycker och tänker.
Middagen den kvällen hölls på Grand Hilton Hotel. Vid sidan av D.K. deltog Woo Sik, förutvarande vice premiärminister i Korea; Seong-soo Han, Koreas premiärminister; D.S. Hur, ordförande och vd för GS Caltex; Wu-Yeong Bang, ordförande i Chosun Ilbo och Jong-Yong Yun, vd för Samsung och deras fruar. Paren pratade obekymrat om amerikansk politik – Hillary, Obama eller McCain. De diskuterade ingående detaljerna kring de latinamerikanska invandrarnas röster och om McCains tidigare insjuknande i hudcancer kan ha betydelse för valet. De diskuterade också vilken kandidat som skulle vara bäst för Korea.
Premiärminister Han avbryter konversationen och säger, "D.K. är en av våra bästa representanter. Så många koreaner ser fram emot hans tjänstgöring för Rotary International."
För att uppfylla de höga förväntningarna sparar D.K. ofta på sömnen och sover vanligen mindre än fem timmar per natt. Han är uppe vid sjutiden och förflyttar sig snabbt från möte till möte i Evanston eller från tal till tal när han reser. På kvällarna går han i snabb takt på sitt löparband medan han tittar på CNN och arbetar därefter ibland till sent inpå natten med det egna företagets pendenser. "Han är praktiskt taget outtröttlig", säger Mike Pinson, presidentens närmaste man. "Han håller alltid på med tre eller fyra saker samtidigt och det går fort. Det behövs en hel armé för att följa honom."
D.K. anstränger sig för att skapa kontakt med sina rotarykamrater och lyssnar gärna på åsikter från dem som omger honom. "Alltför många pratar bara med nära vänner, men D.K. vill vara säker på att alla områden är väl representerade om Rotary ska leva upp till att vara en internationell organisation", säger ledamoten i Rotary Foundations styrelse, John Germ.
Den här sortens beslutsfattning där alla är med – tillsammans med gästfriheten – gör att alla som arbetar med honom tycker om honom. "Hans tillträdande guvernörer älskar honom", säger Mike. "Han har höga mål för dem, men det är ingenting som han inte redan gjort själv."
De målen omfattar ambitiösa planer för att öka medlemsbasen med 10 procent till 1,3 miljoner. Ju fler rotarianer det finns, desto mer arbete kan vi utföra, resonerar D.K. Han vill också besöka så många klubbar som möjligt. "Jag förstår att rotarianerna på gräsrotsnivå vill träffa sin ledare", säger han. "Ett land kan ha en lång rotaryhistoria men får aldrig besök av presidenten."
D.K. vill inrikta sig på polio för att lyckas med utmaningen att matcha gåvan på 100 miljoner USD från Bill & Melinda Gates Foundation och sänka antalet polioendemiska länder. Han kommer också att arbeta vidare på förutvarande RI-presidenten Wilf Wilkinsons prioriteringar – vatten, hälsa och hunger och läs- och skrivkunnighet – och med en ny inriktning: nämligen att sänka barndödligheten. Önskan uppstod under ett besök i Afrika där han såg kvinnor som var för undernärda för att amma sina barn. Mycket av det arbete rotarianerna redan uträttar, som att tillhandahålla rent vatten, bättre hälsovård och lindra hunger, går hand i hand med att sänka barndödligheten, säger D.K.
Förutvarande RI-presidenten Luis Vicente Giay säger att att D.K.:s inriktning på att sänka barndödligheten ligger alla varmt om hjärtat. "När man talar om barn reagerar folk omedelbart därför att barn representerar framtiden. Rotarianer, frivilligorganisationer och regeringsrepresentanter är alla mycket intresserade av att sänka barndödligheten.
"Det är ett problem som vi inte kan lösa på ett år", medger D.K., "men det finns ett koreanskt ordspråk som säger "Att börja är halva arbetet", så jag är motiverad att starta arbetet. Han lovar också att ägna sig åt att sänka barndödligheten långt efter sitt år som RI-president.
D.K.:s samarbetsanda innebär också att han litar på många vänner för att få hjälp, men den han litar mest på är hans rotaryhandledare, In Sang Song. De två blev nära vänner 1994 när D.K. var tillträdande distriktsguvernör och In Sang var RI-styrelseledamot. "D.K. imponerade mig som den mest entusiastiska tillträdande guvernör jag någonsin träffat, med sin utåtriktade personlighet och önskan att lära sig allt", kommer In Sang ihåg. De två hade mycket gemensamt och ett nära samarbete.
Ett mål som D.K. och In Sang har gemensamt är önskan att återgälda den skuld de anser att Korea har gentemot det internationella samfundet, för hjälp under och efter Koreakriget 1950-53. "Korea var så fattigt. Många internationella organisationer och regeringar hjälpte till att bygga upp landet igen", säger D.K. "Nu blomstrar vår ekonomi och koreanerna vill ge tillbaka en del av vad som skänktes dem. Det är anledningen till att Rotary i Korea växer som landets ekonomi."
När D.K. blev rotarian, sa hans far till honom: För det första, missa aldrig ett möte och för det andra, förvänta dig ingen personlig ära från Rotary. Won Gap Lee talade också om för sin son att konkurrensen om ledarpositioner inom Rotary är hård och, utan att vilja göra D.K. besviken, rådde honom att låta andra påta sig ledarposterna. När klubb- och distriktsledare föreslog att han skulle bli distriktsguvernör avböjde han så länge han kunde, med sin fars ord i minnet. När D.K. blev distriktsguvernör 1995 hade hans far gått bort. "Han skulle ha sagt till mig att bli den bästa guvernören i världen – och att det här var mitt öde", säger han.
D.K. hade ett fantastiskt år som guvernör i distrikt 3650. Han tog President Herb Browns utmaningar för medlemstillväxt på allvar och med In Sangs övertygelse skapades 32 nya klubbar och registrerades nästan 1 800 nya rotarianer i hans distrikt. D.K. vann Calgary Challenge 1996 för sina insatser och medlemstillväxt har varit hans styrka sedan dess. Nu när han påtar sig en uppgift som hans far aldrig kunnat föreställa sig för honom, funderar D.K. över sin fars reaktion. Han var en sträng men omtänksam man.
"Om min far var i livet skulle han vara min kloka rådgivare. Jag vet att han skulle vara stolt."