President Wilfrid J. Wilkinson

Rotary Shares — RI-president Wilfrid J. Wilkinson — "Gå ut i världen och tjäna. Hjälp och vägled dina klubbar och dela din styrka med dem."  

Foton – RI-president Wilfrid J. Wilkinson 

Mars 2008

Lördagen den 1 mars fortsatte vi vårt besök hos Rotary-klubben i Oklahoma City, Oklahoma, USA. Vår första hållplats var Children’s Center (barnens center) i Bethany som är ett mycket framgångsrikt, ideellt barnsjukhus som ägnar sig åt att hjälpa barn med fysiska och mentala handikapp. Rotary-klubbarna i distrikt 5750 har stöttat centret enormt och sjukhuspersonalen och några av dess huvudsakliga förmånstagare har visat stort stöd för Rotary.

Senare åkte vi runt i staden och såg många av Rotaryklubbarnas samhällsprojekt. Vi besökte också minnesplatsen för offren från bombningen i Oklahoma City . Jag var imponerad över den fridfulla reflekterande poolen som markerar ett ödesdigert slag mot freden.

På National Cowboy and Western Heritage Museum deltog jag på kvällen i en Rotary Foundation-middag med distrikten 5750 och 5770 för att ge utmärkelser åt medlemmarna i Major Donors , White Hat Society och Paul Harris Fellows, som både var många och nya. Jag lyfter hatten för distriktets guvernörer Martin Postic Jr. och Mary Sherman, samt föregående distriktsguvernören Noel Bajat, områdets regionala koordinator för Rotary Foundation.

På söndag morgon steg vi upp tidigt för att gå i kyrkan. Efter detta hade vi en underbar brunch med distriktsguvernören Postic och hans familj före vi flög till Las Vegas, Nevada. När vi anlände där möttes vi av f.d. distriktsguvernören Alfred Slaggert och hans fru, Mary Ann. Senare åt vi middag med andra distriktsledare.

Nästa morgon besökte vi West Prep Elementary School (lågstadieskola) där vi fick höra lovord om Rotarianernas arbete. Den offentliga skolan ger en utmärkt utbildning, i huvudsak till elever som kommer från låginkomstområden. För två år sedan ansågs den vara en av de värsta skolorna i delstaten, men med en ny rektor och med hjälp från både samhället och Rotary, anses den nu vara en modell för lärande och disciplin som hjälper unga män och kvinnor att bryta fattigdomens onda cirkel.

Efter besöket på skolan träffade jag Las Vegas ordförande Oscar Goodman. Det var ett nöje för mig att ge honom utmärkelsen Paul Harris Fellow Recognition för de lokala Rotarianernas räkning. Han var mycket förvånad och hedrad. Jag gav honom också en av mina Rotary Shares -presenter. Han gav mig i sin tur en nyckel till staden.

Samma kväll höll nästan 300 Rotarianer från Nevada en Foundation-middag på Gold Coast Casino. Där träffade vi Shirley Pozzuoli som överlevt polio, från Rotaryklubben i Pomona, Kalifornien och bekantade oss med klubbordförande Lynn Maranvill och hans fru Joanne, som hade kört tvärs genom öknen från den avlägsna Rotaryklubben i Caliente, Nevada. Vi gav också utmärkelser åt donatorer och träffade medlemmar från Interact, Rotaract, Rotary Foundations ambassadörsstipendiater och elever från Rotary Youth Exchange. En av höjdpunkterna var att lyssna på madrigal-sångare som, förutom att underhålla publiken med deras vackra röster, inspirerade min fru Joan och mig med att sjunga Kanadas nationalsång ”O Canada”.

Joan och jag har aldrig besökt Rotarianer i distrikt 5080 (British Columbia, Kanada, Idaho, Washingon, USA), men tack vare en inbjudan från distriktsguvernören Elisabeth Cytra kunde vi åka till den vackra staden Spokane, Washington, på kvällen den 4 mars, för en framgångsrik middag som fokuserades på att ge utmärkelser åt nya klubbmedlemmar och deras makar. Vi fick många nya vänner och var imponerade av arbetet som pågår i distriktet. Vi ser verkligen fram emot vårt nästa besök och då hoppas vi återigen kunna träffa rotarianer såsom f.d. distriktsguvernören Tom Halazon och hans fru Sharon.

Den 5 mars åkte vi tillbaka till Evanston för att attackera högen med korrespondens och e-post som hade samlats under min frånvaro. Jag deltog också i ett möte om RI-kongressen 2008 i Los Angeles, som innebar att lyssna på rapporter och diskutera planer. Kongresskommittén, värdorganisationskommittén och RI-personalen har definitivt ansträngt sig för att kunna garantera ett förstklassigt möte.

Efter en lugn helg hade jag möjligheten att besöka Rotaryklubben i Elgin, Illinois. Till min förvåning hade medlemmarna i klubben och flera grannklubbar samlat in mer än
60 000 USD åt Rotary Foundation.

På tisdagen den 11 mars var det dags för månadsmötet med RI:s generalsekreterare Ed Futa. Det följdes av planering inför nästa RI-styrelsemöte, som kommer att hållas i början av juni.

Den 13 mars åkte jag iväg igen för att delta i tillträdande presidenters utbildningsseminarium som hölls i Greensboro, North Carolina. Som väntat var det ett mycket utmärkt utbildningstillfälle som erbjöd flera sidomöten och utbildningar för biträdande guvernörer och Foundations kommittéordföranden. Distriktsguvernören Bill Shillito var till utmärkt hjälp och såg till att jag träffade många av Rotarianerna. Hela programmet leddes av före detta distriktsguvernören Harry Brodgen under ett vakande öga från f.d. RI-Director Ken Morgan.

Nästa resa för Joan och mig kom den 18 mars när vi tog ett tåg från Chicago till Springfield, där vi möttes av flera Rotarianer, inklusive f.d. distriktsguvernören Keith Lape och hans fru Phyllis. De körde oss till Jacksonville, Illinois för att hjälpa den lokala klubben att fira dess 90-årsdag.

Efter en härlig lunch med många klubbmedlemmar från Jacksonville, inklusive klubbpresidenten Michael Schneider, samt RI-direktören Tom Branum och inkommande RI-direktören Fred Hahn, besökte vi Franklin Elementary School där Tom och jag fick en underbar möjlighet att dela ut ordböcker åt tredjeklasseleverna. Projektet var en uppföljning av klubbens ansträngning förra året att kunna ge ordböcker åt alla elever från fjärde klass och uppåt. De var tydligen en populär gåva för eleverna och deras lärare och projektet fick mycket publicitet i lokala media, speciellt genom en bild som visar elever som läser 4-frågeprovet.

Före middagen deltog vi i en mottagning för nya klubbmedlemmar och deras sponsorer, samt nya Paul Harris Fellows. Ett årsfoto av gruppen togs som inkluderade nästan alla av klubbens 105 medlemmar. Den kvällen deltog vi i en galamiddag tillsammans med Rotarianer från många delar av södra Illinois, som hade kommit för att hedra Jacksonville-klubben. Efter middagen var distriktsguvernören Ron Riggins värd för en informell samvaro.

Nästa morgon tog vi tåget tillbaka till Chicago och Evanston och vi började förbereda för några av våra resor i april, vilka kommer att inkludera Rotary International i Storbritannien och Irland-konferensen i Blackpool, England.

På påskdagen åkte vi till Paris där vi fick ett varmt mottagande från Maurice Huenman, guvernör för distrikt 1660 och bodde på Hôtel Bedford som ägs av en medlem av Rotaryklubben i Paris.

På tisdagen lärde vi oss allt om det utmärkta arbete som Rotary-klubbarna i och kring Paris har gjort, inklusive de i distrikt 1660 och 1770, som styrs av distriktsguvernören Danielle Charvet. Vi reste också till Saint-Cloud för ett underbart återseende med f.d. distriktsguvernören Jacques Trode och hans fru Françoise, tillsammans med deras dotter Marie Valerie som år 1975 bodde 10 månader i vårt hem i Trenton, Ontario, Kanada.

Samma kväll deltog vi i en elegant middag på Hôtel Bedford med nuvarande och f.d. distriktsguvernörer för distrikten 1660 och 1770. På listan med inbjudna fanns tillträdande RI-Director Catherine Noyer-Riveau och hennes man Jean-François. Maten, drycken och konversationen var mycket stimulerande och Joan och jag kommer att komma ihåg middagen länge.

Nästa morgon reste jag till Université Paris 1 Panthéon-Sorbonne och gjorde en rundtur i denna historiska institution, inklusive dess många byggnader i stadens centrum. Besöket började med en rundtur av biblioteket, sedan av Center Sorbonne och till slut det stora auditoriet med dess marmortrappa, ena sidan dedikerad åt konst och andra åt vetenskap. Efter denna rundtur var det dags för lunch med universitetets president, Pierre-Yves Hénin, som uppmuntrade Rotary att införa Rotary World Peace Fellowships-programmet i hans skola.

Den kvällen höll båda distrikten tillsammans en fullspäckad Foundation-middag vid Pavillon Dauphine. Det var en glittrande händelse där jag träffade så många av Parisområdets fantastiska Rotarianer. Jag gratulerade dem till deras stöd av Rotary Foundation och speciellt deras inblandning med ungdomar.

Den 27 mars åkte vi till Cannes för ett kommittémöte med flera länder som fokuserades på temat Fred är möjligt (Peace Is Possible). Detta lyckade evenemang hölls i det berömda kongresscentrumet där den årliga filmfestivalen i Cannes äger rum och samlade nästan 900 Rotarianer, inklusive f.d. RI-presidenterna Carlo Ravizza och Carl-Wilhelm Stenhammar, RI-Directors Kjell-Åke Åkesson, Gordon McInally, Raffaele Pallotta D'Acquapendente och Bernard Rosen, samt tillträdande RI-Director Catherine Noyer-Riveau. Organiseringen av evenemangets var fantastisk, vilket utfördes under den kapabla ledningen av f.d. RI-vicepresidenten Serge Gouteyron och f.d. distriktsguvernörerna Barnard Attard och Lucien Barth.

Presentatörerna, som inkluderade Dr. David Heyman från WHO, Ann-Belinda Preis från UNESCO och Dr. Alain Bentolila, var alla fantastiska. Rotarianerna gjorde också ett underbart jobb, när de föreslog sätt på vilka Rotary kunde göra fred möjligt i världen. Vädret var underbart, kamratskapet utmärkt och målsättningarna för kommittén för flera länder var nyckeln till evenemangets framgång, speciellt skapandet av en ny kommitté mellan Frankrike och Indien och löftet om en mellan Ryssland och USA.

På söndag morgon flög vi tillbaka till Chicago och jag gick till Lake Forest för en middag som markerade början på 2008 års presidentmöte. Denna två dagar långa sammankomst med RI-presidenten, tillträdande presidenten och nominerade presidenten, tillsammans med Foundations ordförande, tillträdande ordförande och nominerad ordförande är ett expertmöte för att diskutera framstegen för organisationens båda delar i deras strävan mot strategiska mål och identifieringen av potentiella problemområden. Mötet avslutades den 1 april så jag kanske berättar mera i detalj nästa månad när jag fortsätter min reseberättelse för Rotary.